Negativit

Det finns inga små risgryn längre, tog testet i morse och det visade negativt.
Gör ont i hela hjärtat, men samtidigt måste jag på något sätt se framåt att vi har fler chanser på oss.
Men skall inte sticka under stol med att jag mår dåligt och det känns som jag skulle vilja skrika ut min ledsam-het.

Snickarna är här och byter fönster i v-rummet och i köket så förhoppningsvis har jag lite annat att tänka på idag och göra.
S är sjuk med hög feber så får se här senare om det blir en tripp till läkaren för honom.
Misstänker att det kan vara halsfluss igen:(

Kommer in senare och skriver nu skall jag försöka smälta detta.......

Önskar er alla en fin dag!

Bara några timmar kvar

Är så nervös nu så jag mår illa, har ont i huvudet och tårarna bara rinner.
Vill så gärna att detta skall gå bra...

Skall försöka lägga mig och se om jag somnar en stund iallafall.

Tack för att ni finns och för allt stöd älskar er, ni vet vilka ni är.

Sovgott!

1 dag kvar

Imon bitti gäller det, är så nervös och kan inte tänka på annat just nu. Känns som om jag har gröt i hela huvudet......
Gjorde en väldigt dum sak i natt igen jag tog ett grav-test och det visade negativt:(
Så nu försöker jag ställa mig in på detta för ant kommer det väl visa samma sak imon bitti när jag skall ta det....
Som tur e har jag världens underbaraste sambo som är så förstående och vi kan prata om allt detta. Det finns ingen som kan förstå hur man mår som inte gått igenom detta.
Känns som jag är på väg till botten igen......
Vi pratade i morse om att är det negativt imon så skall jag ringa upp så vi får komma och prata med en psykolog/kurator..
Man känner sig helt sjuk ibland som om man vore besatt, det bara går runt i huvudet på mig om bebisar mm.

Min resten av dagen idag får jag annat och tänka på för dom skall byta fönster och balkongdörrar här eftersom dom renoverar fasaden.
Egentligen skulle dom tagit alla sidor i dag med det blir bara ena sidan med 2 fönster eftersom hissen gick sönder mitt i allt, så resten får dom ta imon.
Inte jätte bra eftersom jag känner på mig att morgondagen kommer vara en dag jag helst inte vill möta någon och framför allt inte snickarna.... Men men jag får göra det bästa av situationen. Kanske kolla om någon vill gå och fika någonstans med mig imon så jag slipper sitta hemma...

Kommer nog komma in senare och skriva mer då jag har mycket i tankarna och å hjärtat...

Önskar er alla en underbar dag så länge!

4 dagar kvar

Ja nu är det bara 4 dagar kvar tills vi får veta om vår/våra risgryn har stannat kvar.

Hade tänkt få gjort en massa saker idag men blev ingenting gjort av det, är så trött skulle nog kunna sova dygnet runt om jag hade fått.

Min pappa som varit LVM placerad i Småland är nu tillbaka i Göteborg och så fort jag visste att han var här igen satte stressen och oron igång igen.
Försöker verkligen att inte gå i gång för mycket på detta men oron finns där och släpper inte taget.
Går han ut och dricker igen så överlever han inte denna gång har läkarna sagt, för han är såpass dålig och hans organ sviktar.
Varje gång det går i svalen eller jag hör hissen slå igen tror jag att det är polisen som kommer.
Igår kväll när jag skulle lägga mig fick jag världens panik när jag skulle dra ner rullgardinen och såg en polisbil som parkerade precis utanför oss, jag skrek bara på min sambo. För jag tänkte nu är han död pappa.
Men det var till en annan port som skulle och hämta en.
Jag vill inte ha det på detta sätt, älskar min pappa och vill att han skall vara en pappa men jag vet att vad jag än gör så går han den vägen han själv känner för. Och det är där maktlösheten kommer in att veta att vad man än gör eller säger så spelar det ingen roll.

Vilket tråkigt inlägg detta blev men måste få skriva av mig.

Sambon sitter och spelar xbox och sonen är hos sin pappa.Jag skall nog lägga mig snart och läsa.
Imon blir det iallafall en tur till IKEA:))

Har en fråga, ni som gått igenom detta med IVF. När man tar hormonet i 15 dagar stoppar det upp blödningar eller om äggen inte sätter sig kommer blödningen ändå????

Nu önskar jag er alla en fin Lördagskväll. Och sovgott när det är dags

5 dagar kvar

Gokväll!

Skall strax lägga mig är så otroligt trött.....
Både igår och idag har jag haft mensvärk från och till flera gånger har jag fått springa in på toaletter för att kolla om det kommit något men nix. Blir lika lättad varje gång:)

Idag har jag varit iväg med en vän och ätit lunch och kollat lite i affärer. Såg en massa snygga saker som jag skulle vilja ha men ekonomin säger nej till det just nu.
Vet ju inte ännu om jag får mina pengar från FK när jag var sjukskriven så till dess gäller det att snåla.

S åkte till sin pappa idag han saknade sin lillebror, han har en lillebror som fyller ett år i Januari.
Och han älskar verkligen honom, man blir helt varm i hjärtat när han pratar om honom.
Så nu skall jag försöka få gjort lite här hemma i helgen men även försöka få sova ut på morgonen.

Jag både längtar och våndas över att det skall bli Onsdag morgon, men bättre att veta än att gå så här och pendla mellan hopp och förtvivlan.

Nu önskar jag er en godnatt och sussa gott

Känns som man är på väg att bli tokig

Har inte orkat skriva då jag i Tisdags började spy och hade jätte ont i magen, usch va rädd jag va men det visade sig att igår morse så började sonen spy med så det måste varit något som gått.
Nu mår jag helt ok igen och sonen med så det verkade vara nåt som gick över väldigt väldigt snabbt som tur är.

Gjorde en liten dum sak i Tisdagskväll, jag tog ett gravtest och det visade negativt men då var det ju mer än en vecka kvar så nu får jag vänta till på Onsdag:)
Tycker att dagarna bara sniglar sig fram, och det går så mycket tankar runt i huvudet och humöret går verkligen upp och ner.
Jag och sambon satt och pratade härom kvällen och han känner också att man känner sig helt maktlös och att det känns som dagarna är flera dagar.
Så skönt att vi kunde prata om detta för både jag och han somnade som 2 små bebisar efter det.

Är långledig nu tills nästa Lördag och det är skönt men samtidigt så var det skönt att kunna gå till jobbet och få tänka på annat några timmar.
Känns som jag håller på att bli tokig i mellan åt av alla tankar och känslor.
Nu har jag iallafall gått ner lite i vikt, när jag tog mina sprutor så svullnade jag upp nåt enormt och såg helt plufsig ut men nu känns det lättare att böja sig och över huvudtaget att röra sig.

Jag hoppas så att ett eller båda risgrynen stannat kvar och borrat in sig nu....
Snälla små risgryn stanna där ni är och väx och bli stora!

9 dagar kvar

Hej på er:)

Mina känslor och tankar åker väldigt mycket upp och ner just nu, ena stunden känner jag en pirrande lycklig känsla och tror att allt kommer funka jätte bra och sen helt plötsligt så tror jag att allt kommer gå åt skogen. Men ant är det så man skall känna.
Jag önskar verkligen att det skulle vara den 26:e idag för denna väntan är väldigt jobbig.

Min älskade sambo är för söt han pratar med magen varje dag och säger att" Nu stannar mina risgryn kvar och växer och friska och stora så pappa kan busa med er"....:))
Jag hoppas verkligen det blir på detta sätt att risgrynen/risgrynet stannar kvar.
Varför jag kallar don risgryn är för att när dom satte in embryonen så såg det som det var två små risgryn dom satte dit hihihi

Känner mig väldigt trött och mår illa men det kan ju vara biverkningarna av hormonerna jag tar nu med. Men jag hoppas att det beror på nåt helt annat.

Helgen som va låg jag mest och vila och tog hand om min älskade sambo som är sjuk, S valde att vara hemma denna helg från sin pappa med. Nu var det ett tag sedan han var där men får se om han vill åka till helgen.
Det känns som han mår mycket bättre nu och han är glad och positiv. Han tycker med att detta är spännande, frågar mycket och vill veta hur allt går till med IVF, vilket jag tycker är jätte roligt för det trodde jag verkligen inte.

Är så glad för alla som stöttar mig i detta och finns här med mig på denna resa det värmer så mycket.
Men vad jag saknar min mamma i detta, jag vet att hon är med mig hela tiden men jag hade vilat ha henne här med oss på denna resa. Mamma du fattas verkligen mig ibland blir jag nästan tokig av längtan och sorg efter dig. Älskar dig!

Nu blir det att duscha, fixa lite mat och sen jobba natt sen ledig 10 dagar JIPPI:)

Kramar till er alla

Mitt första inlägg

Tänkte börja skiva här om våran resa till att få ett barn tillsammans jag och min sambo.
Det är så mycket funderingar och tankar jag känner att jag har och vet sedan innan att det är skönt att få skriva av sig.

Jag är 35 år och har en son sedan innan, han är idag 14 år. För ca 8 år sedan träffade jag min sambo och efter ca 2-3 år började vi prata om att skaffa ett barn tillsammans vilket visade sig inte vara det lättaste.
Vi kämpade och kämpade men ingenting hände, förra året i augusti blev jag akutop för att jag 3 st cystor på ena äggstocken vilket dom då trodde var tumörer men det visade sig som tur inte vara detta.
Under op så gick läkaren igen mina andra organ som livmoder och äggledare då såg hon att båda äggledarna var igenväxta och hon försökte öppna dom men det gick inte.
Dan efter op så blev jag inkallad till läkaren då hon berättade detta, inte konstigt att det inte blivit några barn.....
Eftersom min sambo inte har några barn innan fick vi komma till reproduktionen och nu är vi här, i Onsdags satte dom in 2 st embryon i livmodern och nu väntar jag på att det skall bli den 26:e så vi kan ta ett grav-test.....
Känns både spännande och väldigt oroligt detta. Skulle helst av allt vilja sova tills den dag jag skall ta testet.....

Det här var lite om mig och om va denna blogg kommer handla om.

Kram på er